I'm from sweden, okaay?

Vi har färgtema denna veckan. Idag var det nästan omöjligt att hitta något grönt. Rött och blått var inga problem, och jag har en klänning som är delvis gul. Men grön är en av mina favoritfärger och det enda jag hade var ett par shorts och en mössa... Min handledare hade lite mer tur, hon fick kläder som hennes kompisar köpt åt henne i London igår, och där var såklart en helgrön tröja.

Jag har träffat en estnisk katt så nu är jag lycklig. Hon var snäll, hon borde lära upp Piff...

Det har varit en trött dag idag. Och jag har knappt gjort någonting, för det regnade så jag fick stanna inne när barnen var ute. Det var skönt, särskilt som jag glömt mina vantar i lägenheten (det har inget med det kalla klimatet att göra att jag använder vantar här, jag gör det hemma också i september), och med tanke på hur eftermiddagen blev så var det bra att jag fick ta lite rast så tidigt istället. Idag var första dagen jag blev erbjuden frukost, men eftersom de brukar hinna äta innan jag kommer så hade jag redan ätit, så jag skyllde på det för dagens gröt såg inte så värst lockande ut.

Eftermiddagen blev intensiv med flera barn som inte ville sova, och ett par stackars flickor som inte kunde sova för allt oväsen. Jag fattar inte hur barnen gör för att stänga ute det, jag hade aldrig kunnat sova där hur trött jag än var. Imorgon ska jag äta middag med min handledare eftersom vi aldrig har tid att prata ordentligt på dagiset.

Det där med sängarna ska jag kanske förklara också, eftersom alla är så nyfikna... Det var en säng som knarrade väldigt mycket i rummet med två sängar, så vi bytte ut den så nu får den stackars killen som flyttar in på torsdag den istället. Visst är vi snälla?

Idag har vi gjort väldigt konstruktiva saker som att byta plats på sängar (inte så lätt om sängarna står i olika ändar av lägenheten och dessutom inte sitter ihop ordentligt) och leta efter bibliotek som inte verkar finnas. Jag antar att den här dagen inte blir mer spännande än så.

Såhär ser Tallinns silluett ut på avstånd. Tyvärr för långt avstånd för att kontrasten mellan det nya och det gamla riktigt ska synas. Jag har äntligen orkat lägga in bilder i datorn.

De senaste dagarna har jag haft lite mer fritid än vanligt, vilket är skönt. Jag har också fått vara ett par timmar med en äldre grupp. Jag blev helt överväldigad över hur lugna och kloka och duktiga de var. De har förberedande aktiviteter inför skolan varje dag, och de gör saker som jag inte tror att vi gjorde när jag var i den åldern... Jag tror inte jag visste vad en centimeter var när jag var 6.

Idag hade vi inte så många barn, så det var ovanligt lugnt på vår avdelning. Eftersom jag börjar tidigare nu så fick jag vara med på musiklektionen, det var fascinerande att se att alla barnen kunde sitta stilla och göra samma sak.

Det känns lite bättre med förkylningen, men jag är rädd att det redan är en ny på gång. Regnet och kylan hjälper ju inte direkt.

 

Just nu känns det inte så bra. Igen.

Jag vet inte riktigt vad det är. Själva projektet känns faktiskt bättre nu. Kanske är det bara att jag inte har fått vila ut ordentligt. Jag får se om jag kanske stannar hemma imorgon. Det skulle vara så skönt. Jag känner mig lite gammal när jag tycker att de andra är ute och festar alldeles för mycket. Idag orkade jag inte följa med. Eller jag följde med först, för jag trodde att vi skulle gå till något café eller så eftersom vi skulle ut så tidigt. Men jag gick hem och sen till internetcaféet när de ville gå till en bar och dricka öl. Jag fattar inte hur de kan undra var deras matpengar tar vägen... Minnesluckor efter två öl?

Imorgon ska vi på gratisbio efter språklektionen. Det finns planer på att gå ut efteråt också. Det blir tredje dagen den här veckan. Vi har nio månader på oss här, man behöver inte slita ut sig i början...

En dag avklarad. Första språklektionen var idag. Det var väldigt förvirrande. Det var nog den mest ostrukturerade språklektionen jag varit med om. Värre än danskan på Spyken. Och hon använde begrepp som jag inte tror någon annan fattade för det var sånt som jag absolut inte kunde innan jag läste lingvistik. Dessutom så kom vi ett par minuter för sent (min trådbuss gick sönder) så hon hade redan smygstartat lektionen lite.

Idag var det ingen på avdelningen som kunde engelska. Jag fick försöka klara mig på väldigt förvirrad ryska. Fast jag var inte där så mycket, jag var med några av barnen hos logopeden. Jag fattade inte så mycket av vad som hände men det var ändå intressant.

Flummig är tyskarnas nya favoritord. Men de tror fortfarande att svenska bara är ett låtsasspråk som jag hittat på själv.

Jag vet inte om gårdagen blev så hälsosam. Den friska luften var nog bra, men att gå nästan hela standpromenaden när det blåste igår var inte världens bästa idé. Borde ha promenerat i lite mer vindstilla Kadriorgparken istället. KuMu, Estlands konstmuseum, var riktigt bra, trots att jag var besviken på att utsällningen I ♥ Malmö inte hade något mer med Malmö att göra än att de lånat in konstverk från Malmös konstmuseum. Vi var där först, sen gick vi hela vägen därifrån till stranden längs med havet. Vi spanade in ett spa, men det såg ut som Högevallsbadet men mer Sovjet, så vi gick vilse i en småbåtshamn och tog oss längst ut på en pir för att beundra kontrasten mellan gamla och nya Tallinn.

På kvällen skulle vi till Kompressor, men det var stängt så vi hamnade på Nimeta och sen på ett nytt (för oss alltså) ställe där de hade frisörstolar i baren.

Ikväll ska vi äta middag med de tyska killarna i deras lägenhet i en av de ryska delarna av Tallinn. Det blir spännande.

Head aega!

Nu är det fredag, det ska bli skönt att vila lite. Egentligen var vila inte något som var inplanerat. Vi skulle till Helsinki men det blir inte av för båten går på så dåliga tider. Antagligen besöker vi något museum istället. Jag är väldigt sugen på att åka till Tartu. Men jag tror inte att någon annan är det, och resan tar tre timmar, så jag får väl ha tålamod till efter on arrival training när vi kanske har lärt känna någon där.

Jag känner mig lite besviken, men samtidigt är det nog bra att ta det lugnt ett par dagar.

Jag har väldigt svårt för att bestämma mig för hur jag ska göra med julen. Men antagligen vill jag faktiskt åka hem. De andra ska nog stanna här, men jag tror nästan att det är bättre för mig att få en paus. Det kan bli väldigt jobbigt med hemlängtan efteråt, men det får jag ta då. Jag tror att det kommer bli jobbigt att vara här och tänka på hur det är hemma också.

Nu ska jag hem och äta någon slags kvällsmat tror jag. Funderar på att sova sen, trots att det är fredag och lite väl tidigt för sånt.

Det var en bättre jobbdag idag, och jag har äntligen haft mitt "möte". Det var inte så mycket som blev klarare, men de sa att jag alltid kunde komma till deras arbetsrum så fort jag tyckte det var jobbigt, och att tjejen som skulle hjälpa mig igår gjorde fel som gick därifrån, tydligen var hon inte alls ensam på sin avdelning som jag trodde. Jag har också bett om att få hjälpa till med engelskalektioner för de äldsta barnen, så från och med nästa vecka ska jag göra det.

Jag missade att gå på gratis bio eftersom jag blev presenterad för en dotter till en som jobbar på dagiset och pratade med henne lite för länge för att hinna med bussen till centrum i tid. Härligt att träffa någon som är född på 80-talet...

Känns som att gårdagens flyt mest var ett undantag. Idag var det jobbigt, jag var helt ensam med barnen ett tag och de var ovanligt vilda idag. Tre stycken som inte ville sova, och alla var vakna vid den tiden då de första brukar vakna i vanliga fall.

Det slutade med att jag gick hem tidigare. Igen.

Jag har åtminstone införskaffat vinterjacka. Det behövdes. I september...

Jag har rast nu. Alla barn somnade pa en halvtimme, fantastiskt. Det har inte hänt innan.

Jag har fatt ett estniskt simkort, sa nu ska det bara in i min nya mobil och sen har jag estniskt nummer! Vilket innebär att den svenska mobilen antagligen far spendera mer tid i en lada pa mitt rum med andra svenska saker som sj-kort och studentleg...

Möte tror jag att jag kan glömma idag, stod nämligen Teisipäev (tisdag betyder det) 10-12 pa rektorns dörr och jag kom dit efter att vi hade ätit lunch.

Jag har fatt träffa en i personalen här som ocksa har varit evs-volontär, sa jag ska fika med henne när barnen sover pa mandag har vi bestämt. Det känns bra.

Just nu är jag mest trött. Rektorn var inte där alls idag, trots att hon hade sagt att vi skulle prata idag. Jag gick tidigare för att få hjälp med att hämta mitt id-kort. Sen var jag på kontoret, de sa att om jag inte har fått prata med någon när denna veckan är slut ska jag säga till, så ska de prata med dem.

Ska nog hem och sova nu, börjar bli förkyld på riktigt också.

Mitt möte med rektorn blev inställt i fredags och framskjutet till imorgon, så jag hoppas verkligen att det blir av. Och antagligen ska jag till kontoret också, för att få hjälp med mitt id-kort. Jag tror jag hittar egentligen, men det är något ivägen precis innan hissen... Make up store hette det visst. Och det är ganska skönt att inte behöva klara sig själv på förvirrad engelska.

Jag trivs bra med de andra, fast jag känner mig gammal. Det kom en tredje tjej idag, men vi vet inte hur länge hon stannar, hon tillhör inte vår organisation så hon kanske bara ska bo med oss i en månad.

Jag har träffat estlandssvenskar idag. De flesta var väldigt gamla, och många pratade inte mer än några ord svenska, men det var trevligt ändå. Jag fick kanelbulle.

Just nu vill jag helst inte tänka på hur lång tid 9 månader. De sa inget på avreseutbildningen om hur man gör om den där smekmånadsfasen som man ska ha i början bara varar i ett par dagar. Jag har läst igenom projektbeskrivningen, activity agreement och alla papper vi fick på utbildningen, och det känns inte som att det blir klarare av det. Jag hoppas verkligen det blir bättre imorgon.

Jag jobbar heltid, men jag vet inte om jag egentligen ska göra det som volontär, ska prata om det på måndag för de andra hade fått veta att de inte skulle ha mer än 35 timmar i veckan.

Jag tror inte jag vill veta hur många barn det blir när alla är där... Det har varit 14 som mest, och då fick de knappt plats.

35 kroon är ungefär 20 kronor.

Det är de jag bor med som jag var ute med. Jag tror vi ska träffa en till tysk ikväll.

Vädret har varierat, lite soligt och lite regnigt.

Vi har världens minsta tv, som bara har ryska, estniska och engelska kanaler. Så jag har försökt förstå nyheterna på ryska... Vi har en tvättmaskin, jag borde ha läst det här tidigare så att jag kommit ihåg att köpa tvättmedel för vittvätt när jag var i affären...

Gårdagens plan var att gå till en bar som vi trodde var för utbytesstudenter för att hitta andra förvirrade nyblivna Tallinnbor. Det visade sig vara en ganska skabbig bar/klubb som spelade konstig dansmusik och när vi kom var det mest ryska emos som stod utanför och rökte, och inte så mycket folk inomhus. Vi bestämde oss för att stanna där, så vi köpte öl. Det slutade med att vi fick en lektion i estnisk ölkunskap av ett par före detta studenter eftersom jag råkade säga att Tallinn har godare öl än Tartu och sen skulle de visa oss Tallinns bästa nattklubb, men den klubben hade en dålig dag för det var fem personer på dansgolvet och de såg ut att vara inne i sina egna små världar.

Idag hade det så varit värt att bo i Lasnamäe för att ha nära till Hesburger. Kanawrap är inte samma sak som kalaeine.

Min plan för dagen var egentligen en promenad i Kadriorg-parken och besöka nationalbiblioteket, men det var knappt ett moln på himlen när jag gick hemifrån, och nu regnar det så värmen inne på Reval café är mycket mer lockande. Jag går nog till biblioteket sen, det är bara ett par minuters promenad härifrån. Men parken får vänta, och jag har ju redan varit där.

Den här dagen har mest varit stressig. Det känns som att de förväntar sig att jag ska göra mer än att klara av. Det är svårt att ensam ta hand om flera barn när man inte kan språket. Jag hade nog tyckt att det var tillräckligt jobbigt om jag hade varit i Sverige på ett svenskt dagis där jag faktiskt kan säga till barnen vad jag vill att de ska göra. Dagens mest använda ord är nog ei (nej) och tule (kom, vet dock inte om det är grammatiskt korrekt). Jag skulle få med mig fem barn ut på gården, se till att de inte hamnade på fel avdelning, ta på mig skor och jacka och hålla koll på en pojke som var på väg att rymma från dagis. Lite mycket för andra dagen kanske? De andra behöver bara vara där halva dagar denna veckan och får leka lite med barnen. Imorgon ska jag ha ett möte med rektorn (säger man så på ett dagis?) imorgon, jag hoppas att vi kan diskutera mer vad jag egentligen ska göra och så imorgon. Och om jag kan få ledigt för att åka till Tartu redan efter två veckor.
Jag måste nog prata med någon om mina arbetstider också, jag hade hellre börjat tidigare och gått tidigare, för nu kommer jag hem sju om jag har otur med bussarna eller gör som idag och tar fel buss, sen går vilse i centrum eftersom jag får för mig att jag ska till Viru Keskus men sen inser att jag inte vet vad jag ska göra där och sen inte kan bestämma mig för om jag ska försöka ta reda på bankens öppetider eller gå hem. Jag längtar efter mitt busskort, då kommer jag kunna ta bussen två hållplatser när jag vill hem/till centrum och inte orkar gå. Man kan nämligen inte byta buss och behålla samma biljett här.
Jag längtar till helgen, en dag kvar! Vi ska antagligen till ett studentställe någonstans nära universitetet. Vi bor precis vid Tallinns tekniska högskola, sen finns det Tallinns tekniska universitet (busshållplatsen innan mitt dagis, jag var den enda under 75 som inte gick av där idag) och Tallinns universitet.
Jag märker redan stora skillnader på svenska och estniska dagis. På dagiset jag praoade på i Sverige hade man alltid en samling på morgonen när alla har kommit, här springer barnen bara omkring som de vill. Och när de har ätit färdigt lämnar de alltid bordet och börjar leka igen, det känns väldigt fel, jag tycker att man borde vänta på de som äter lite långsammare. Jag kanske kan lära dem Kiitos, funkar det med treåringar? Läraren försökte ha en gemensam aktivitet idag, men det gick inte alls, det var kanske fem barn som lyssnade på henne, resten sprang iväg direkt. Och det är hela tiden likadant, barnen gör vad de vill. Alla barn sover efter lunch, de äldsta barnen också. Jag tror inte direkt att de behöver mer energi...

Jag har ju lovat att jag ska blogga och nu är det dags, när det redan har gått tre dagar... Resan hit kändes evighetslång, tågresan till Stockholm kändes längre än vad den brukar göra, sen var det väntan i Stockholm och en massa timmar på en båt. När jag kom fram fick jag lämna mina väskor i lägenheten för att sen ta mig runt i stan och fylla i olika papper för att få ett bankkort och bli registrerad i landet så att jag kan få ID-kort. På kvällen åt vi pannkakor på Kompressor, det var riktigt gott, och portionerna var så enorma att ingen orkade äta upp. Och om jag minns rätt kostade en pannkaka 35 kroon... Igår hade vi ett möte, sen fick de andra tjejerna åka till sina dagis, och jag fick hänga på kontoret och underhålla mig själv. På kvällen tog vi en promenad i gamla stan. Idag var min första arbetsdag. Det var inte så många barn på dagis idag, så det var ovanligt lugnt. Nio små pojkar kunde ändå vara riktigt vilda och högljudda, och det blev bara roligare att prata med mig när de visste att jag inte förstod... Nu börjar mitt batteri ta slut så det är nog dags att sluta skriva... Head aega!